När verksamheter nu digitaliseras i en allt snabbare takt behöver vi kunna modellera hela affären för att säkerställa att vi har rätt resurser på rätt ställe. Det går inte längre att göra en budget som bygger på kostnadsställe och konto och göra den en gång om året.
Nya affärsmodeller – nya krav på verksamhetsstyrningen
Med nya affärsmodeller som utmanar gamla sanningar behöver vi fundera på hur vi styr och planerar verksamheten. Utvecklingen har gått snabbt efter födelsen av webben 1989.
När vi då lämnar det bekanta för den nya digitaliserade världen behöver vi simulera och modellera verksamheten för att kunna se hur olika beslut påverkar vår framtida intjäning.
Vi har länge pratat om vikten av att kunna göra ”what if”-scenarier. Då har det för det mesta handlat om att kunna simulera vad en ändrad valutakurs, råvaruprisets upp och nedgångar eller hur löneutveckling påverkar sista raden.
Integrerad planering
Om man skapar en integrerad planeringsmodell där t.ex. säljarnas forecast och kundernas order ger input till inköp och produktionsplaneringen kontinuerligt så skapar det förutsättningar för att kunna parera toppar och dalar i efterfrågan. Arbetar man med en HR planering som bygger på optimering av personalstyrkan med input från t.ex. operations så kan HR planera och optimera personalstyrkan på både lång och kort sikt. Låt sedan den information som är relevant tas om hand av den finansiella planeringen och rapporteringen till ledningen och styrelsen, banker och andra externa intressenter.
Det här låter ju ganska självklart men så har vi inte jobbat historiskt. Vi har gjort en budget, ibland baserad på intäkts och kostnadsdrivare, en gång om året.
Varför har det varit så svårt att skapa en integrerad planeringsmodell?
- Olika försystem och olika nomenklatur i företagets olika systemen
- I många fall utförs produktions- och inköpsplanering i affärssystemet och all den värdefulla datan som skapas stannar där
- Budgetprocessen ägs av CFO och planeringsprocessen för produktion och inköp ägs av operations
- De olika planeringsprocesserna har olika tidsperspektiv, budget helår, forecast ofta mot kalenderår, inköp och produktion ofta på vecko- eller dagsbasis.
- Budgeten är ofta basen för hur ledningens och enskilda medarbetares mål sätts och påverkar därmed hela styrningen av bolaget
- Styrelsen har av tradition styrt via budgeten
För att kunna utvecklas och vara ett ledande företag i den digitala affärseran behöver vi överkomma hindren ovan. Det är både människor och kultur, teknik och organisation som behöver ses över.
Gå från budget till agil planering
Olika ansvarsområden har haft sina egna planeringsmodeller som man sen har tagit delar av till den centrala budgeten men det har inte funnits automatiska flöden. Forecast har vi mäktat med att göra max 2-3 gånger om året eftersom hela budget/forecast processen har varit så arbetskrävande.
Genom att skapa länkar mellan de olika planeringsöarna kan vi få en holistisk modelleringsmiljö som täcker alla planeringsbehov som de olika ansvarsområdena har och samtidigt ger oss en möjlighet till att simulera hela verksamheten.
Man kan inte göra allt på en gång men man bör ha en vision om vart man vill och en plan för vilka steg man tar när. Moderna teknikstöd finns - så det är bara att ta tag i resten :-)
Hur ser din planeringsprocess ut och hur tänker ni runt planering av affären framöver? Kommentera gärna nedan.